Påsken, eller Pascha som man säger i Grekland, är den största högtiden i Grekland. Den ortodoxa påsken faller inte alltid på samma datum som den katolska påsken då den ortodoxa kyrkan bestämmer påsken enligt den gamla julianska kalendern medan resten av världen gör det enligt den gregorianska. Har ni möjligheten så rekommenderar vi att ni tar er ner till Grekland en vecka under påskfirandet för en härlig upplevelse.

Fastan

Hela 40 dagar innan påsk börjar fastan vilken inleds med den så kallade rena måndagen som utgör avslutningen på den tre veckor långa karnevalstiden (som man helst ska fira i städerna Patras eller Xanthi om man vill vara med om något riktigt speciellt). På rena måndagen som är en röd dag börjar som sagt fastan som varar till påsken och då äter man traditionellt ett bröd som heter Lagana, Taramosalata som är en fiskromröra, auberginsallad, kalamaris, bläckfkisk, oliver och den mycket speciella sötsaken Chalvas som görs på sesamfröolja. Det är också en sed att på den dagen vara ute i naturen och flyga drake. Himlen är fylld av färggranna pappersdrakar vart man än befinner sig.

Nu tänker ni säkert att det är mycket att hålla reda på. Och det är det, men det är just alla dessa mindre traditioner som gör att den grekiska påsken är så fantastiskt. Allt verkar eskalera fram till den stora påskveckan.

Under fastetiden skall man traditionellt inte äta kött, smör, ost, mjölk eller ägg-alltså sådant som kommer från djur eller som en gång varit levande. Speciellt viktigt är det att man inte äter ägg som är livets egen symbol. Idag är det inte lika många som följer fastan under 40 dagar men de allra flesta försöker i alla fall fasta den sista veckan innan påsk.

Påskveckan

Påskveckan- Megali evdomada– inleds med palmsöndagen och de troende går i kyrkan varje dag under den stora veckan.
På skärtorsdagen börjar alla förberedelser inför Kristus uppståndelse som sker lördag natt. Nu bakas påskkakor (tsoureki) och äggen färgas röda vilket ska symbolisera Kristi blod. En av de vackraste kyrktraditionerna under påskveckan är Epitafios som inträffar på långfredagens kväll. På dagen börjar alla kyrkklockor ringa i långsam, sorgsen takt. Det är faktiskt så att man än idag inte gör någon syssla eller arbete fram till klockan 12 på dagen för att visa sin sorg över Kristus död. Även affärerna som är öppna på långfredagen öppnar inte förrän då. Efter det att Jesu kropp symboliskt tagits ned från korset placeras kroppen på en katafalk vilket är den så kallade Epitafios. Alla kvinnor och flickor i byn (eller i kvarteret i städerna) kommer till kyrkan med blommor och smyckar katafalken. Hela dagen kommer folk till kyrkan för att bedja och på kvällen sker en liturgi och efter det tas den blomsterprydda Epitafios ner.

Folket med prästen -eller prästerna- i spetsen, bärandes på kors och heliga ikoner, bildar en procession som helst ska utsträckas så långt som möjligt genom byn eller stadsdelen. Alla har tända ljus i handen och bilden av folkmassan som går med tända ljus på kvällen genom små gränder bakom den blomsterprydda Epitafios är mäktig.

På lördag kväll börjar den stora liturgin och man samlas ännu en gång inne och utanför kyrkan. Vid midnatt släcks alla ljusen i kyrkan, prästen säger orden Christos anesti – Kristus är uppstånden- och tänder ett ljus som symboliserar det ljus Jesus tände för mänskligheten.

Samtidigt avfyrar man raketer och smällare utanför kyrkan och kyrkklockorna slår glatt. Alla har ljus med sig till kyrkan – ju större och mer utsmyckat desto bättre. Barnen får traditionsenligt sina ljus av gudföräldrarna. De som står närmast prästen tänder sina ljus från hans ljus och sedan tänder var och en sitt ljus från en annans som en löpeld. Alla familjemedlemmar och vänner kysser varandra på kinden och upprepar orden Christos anesti som under och efter påsken är den vanliga hälsningen. Den som blir hälsad med dessa ord svarar Alithos anesti som betyder sannerligen uppstånden.

Därefter går man hem med ljusen tända och många gör ett sotat kors ovanför ytterdörren med ljuset för beskydd mot onda krafter. Efter denna ceremoni tar äntligen fastan slut och man kan börja frossa i kött och annat gott. Vanligtvis börjar man på natten med Majiritsa som är en lätt påsksoppa på kött, inälvor och gröna örter. Man knackar de rödfärgade äggen mot varandra och den som lyckas knacka sönder skalet på den andres ägg ska enligt traditionen ha tur med sig under resten av året.

Påskdagen

På påskdagen samlas man med familj och vänner och grillar ett helt lamm på spett. Den processen börjar ofta tidigt på morgonen då lammet behöver grillas i många timmar över kolbädd för att bli saftigt och mört. Man äter förutom lammet också fläsk på spett och Kokoretsi som är en grekisk specialitet på lever och tarmar (låter inte så gott men den som vågar smaka kommer inte bli besviken!), sallader, tzatziki m.m. Man brukar även på denna dag ge alla barnen nya kläder och skor samt ett stort chokladägg. På påskdagen äter och dricker man från morgon till kväll och dansar till folkmusik. Om vädret är bra, vilket det nästan alltid är, blir det här en dag att minnas.